Det ligger mysigt till, Uroxen. I de gamla universitetskvarteren, bland kullersten och nationer. Skylten utanför indikerar att det skulle vara ett ställe med anor. Ingången leder ner en halv våning under mark. Sedan krossas illusioner.
Read MoreDofter som absolut borde tillverkas
I en tämligen deprimerad ekonomi är inga idéer för knasiga för att testas. Som självutnämnd spindoktor i affärsutveckling är jag inte osugen på att hjälpa konsumtionen på traven.
Read MoreLänge leve linjärteven
Ett vanligt argument för att streamingeran är bra för vår mediekonsumtion är att utbudet är nästan oändligt. Jag vill hävda att det är en sanning med modifikation. För visst fan är det så att det krävs att kanske tio av varandra oberoende personer måste rekommendera Succession innan gemene svensk ska våga ge det en chans? När valet står mellan att runda The Office US för femtielfte gången eller att titta på en mörk fransk serie ”om vår tid” är det lätt att dra åt det familjära.
Read MoreUnderbart meningslös aktivitet: World Cup of Flags
För de som inte klarar av att tolka det extremt självförklarande konceptet: Twitter ska tillsammans utse den snyggaste flaggan i världen. En självklart konsekvens av att fotbolls-em har ställts in. Passar perfekt för oss (kanske framförallt manliga?) flaggnördar, som i brist på att få skryta om att vi vet vilken som är vilken, åtminstone få säga vilken som är snyggast.
Read MoreTveksamma näringsverksamheter i Uppsala #1 →
Något som det också sällan talas om är det, enligt mina mått, oproportionerligt höga antalet mystiska butiker, salonger och restauranger i Uppsala. Under åren har jag fnittrande tagit bilder på konstiga skyltar, märkliga uppmaningar och rena fall av falsk marknadsföring. Här kommer ett första axplock.
Read MorePandemins lätt genanta regressionseffekter
En av de mer minnesvärda lektionerna i gymnasiepsykologin handlade om freudianska begreppet regression – det vill säga återgång till tidigare utvecklingsfaser. Tweens som är med om något traumatiskt och åter börjar suga på tummen. Vuxna män med förkylningar som vill bli ompysslade. Känslan är att vi just nu upplever något liknande som kollektiv grupp.
Read MoreVälkommen till Torkelsgatan!
Välkommen till Torkelsgatan.
Vad är Torkelsgatan?
Torkelsgatan är en plats där jag samlar min frilansverksamhet och blandar upp det lite trams. Du vet – CV och pågående projekt, kontakt och så där. Personal branding, web presence, andra engelska ord. Fast kanske med några blogposter. Torkelsgatan Media är bolaget jag driver på 20%. Som förhoppningsvis ska leda till roliga jobb.
Varför…?
Jag tror att jag försöker hacka livet. Om gränserna mellan privat och professionellt löses upp tror jag att det kanske leder till att jag har ett roligare yrkesliv. Tanken med Torkelsgatan är att på deltid bara jobba med projekt jag själv vill. Det behöver inte leda någonstans, det behöver inte blidka någon, det behöver inte sätta mat på bordet. Det ska drivas utav lust. Därför vill jag kunna vara transperant med personliga grejer också. Om jag orkar.
Det låter som en källa till ångest och att du riskerar att aldrig riktigt vara ledig.
Käften.
Vad är det för projekt du pratar om?
Just nu pågår uppstarten av minst ett dokumentärprojekt som förhoppningsvis blir offentligt snart. Sedan skriver jag på två fiktionsberättelser, en för film och en bok.
Är inte det här bara ett sätt att vägra vara vuxen och ha ett riktigt jobb på fulltid?
Jo precis.
Vad kan vi vänta oss från Torkelsgatan framöver?
Vi får se. Jag är intresserad av kultur av olika slag, både fin- och pop-. Ofta fastnar jag vid lite småkitschiga grejer. Det ska också vara jävligt indie. Dels för att alla älskar en underdog och dels för att jag tror att det är viktigare att göra saker med hjärta än med linjaler. Inom rörlig bild – där jag kommer att huvudfokus – finns det gott om människor som kan mäta. Läsa histogram slaviskt. Skriva biblar om sin kreativa approach. Köpa jättedyra grejer. Och sen slösa bort allt arbete på en stinkande hög skit. Då är det bättre att göra något jävligt intressant med ett 85%-igt genomförande. Bra pitch, jag vet! En blueprint för bolaget är DFA Records runt 2002, fast med lite mindre talang, fast med lite mer intresse av att inte restskatta. Fast med samma filosofi.
Pretentioner sminkade som anspråkslöshet.
Du har fattat det exakt!